1981 - del 1

190144-141

1981 var ett fantastiskt musikår. Kommer att visa varför i en liten artikelserie (eftersom det inte blir någon flygning på ett tag). För min egen del, så det var 1981 Året som jag valde väg. För er som inte var med, så fanns det två huvudsakliga subkulturer i början på åttiotalet. Antingen var man hårdrockare, eller så var man synthare. I en bruksort som Hallstahammar där jag växte upp så gick det sju hårdrockare per synthare. Självfallet så hörde jag till minoriteten.


Strax för jul i Eskilstuna, jag var där med mamma (antagligen för att pappa hade ett uppdrag där och för att vi skulle äta lunch med honom). I en galleria, som jag mest  kommer ihåg för att det fanns ett Defender, sedan ett Zaxxon och även ett Ms. Pacman-spel vid en rulltrappa, där det också fanns en liten skivaffär. I den så såg jag en skiva med en svan på, Depeche Mode - Speak and spell. Jag har inte något klart minne av varför jag ville ha den plattan, men jag var väldigt bestämd på att det var den jag skulle ha. Misstänker att jag hade hört dem på Radio Luxemburg och namnet Depeche Mode hade etsat sig fast i hjärnan. Sen terroriserade jag mina kompisar med att spela den varenda gång de var hemma hos mig. Har ett minne av att när vi (på våren) hade någon variant på melodifestivalen i klassen, så ställde vi upp med att spela "New life". Ingen förstod någonting. Nåväl. Speak and spell går fortfarande varmt på för-/efterfester i hemmet.


I Basildon, en förort till London, bodde två skolkompisar, Vince Clarke och Andrew Fletcher. De bildade bandet "No Romance In China" som blev rätt kortlivat. Vince Clarke och Martin Gore spelade senare tillsammans i gitarr- och syntbandet "French Look". Fletcher kom med och gruppen bytte namn till "Composition of Sound". Instrumentationen var synthesizer, en gitarr och en elbas. Vince var den som sjöng, men han tyckte inte han var tillräckligt bra och gillade inte alls att stå i förgrunden, så de letade efter en annan sångare. 1980 frågade de Dave Gahan som de hört sjunga David Bowies låt "Heroes". I samband med att han blev medlem bytte de instrument till enbart syntar och också namn till Depeche Mode efter den franska modetidningen.

De gjorde sin första skivinspelning "Photographic", som släpptes på indiebolaget Some Bizzares samlingsskiva "Some Bizzare Album" i  januari 1981. Men det var Daniel Miller och hans Mute Records som tog hand om gruppen på allvar, efter att de gjort en spelning på Bridge House som förband till Fad Gadget. De släppte sin första singel "Dreaming Of Me" på Mute i februari 1981. Den kom bara upp på plats 57 på Englandslistan och nästa singel "New Life" blev inte heller någon hit, men den tredje "Just Can't Get Enough" tog sin in på Top 10 i England och blev också en mindre hit i Sverige.

Depeche Mode spelade in första albumet "Speak & Spell" på kort tid i Blackwing Studios och släpptes i November 1981, i samband med att de gjorde en mindre turné så lämnade Vince Clarke bandet för att senare bilda Yazoo.


Instrument på Speak and Spell
ARP 2600 - Daniel Millers ARP har ju funnits med på de flesta plattor de gjort. Själv tycker jag den är rätt så svårprogrammerad och lite för temperaturkänslig för att jag ska få det riktiga *ha-begäret*.
Dr.Rhythm DR-55
Kawai Synthesizer-100F
Korg KR-55
Moog Prodigy
Roland Jupiter-4
Yamaha CS-5
Minikorg 700
Sequencer ROLAND MC-4 Microcomposer

Sen så kan man ju tycka att det låter väldigt mycket Moog Taurus på Any second now.


Live kunde man se Martin Gore bakom CS-5, Andy Fletecher spelade basgångar på Moog prodigy och Vince hade sin Kawai 100F och Roland Jupiter-4.


Brittisk utgåva

A1 New Life
A2 I Sometimes Wish I Was Dead
A3 Puppets
A4 Boys Say Go!
A5 Nodisco
A6 What's Your Name?
B1 Photographic
B2 Tora! Tora! Tora!
B3 Big Muff
B4 Any Second Now (Voices)
B5 Just Can't Get Enough


Amerikansk version

A1 New Life (original version)
A2 Puppets
A3 Dreaming Of Me
A4 Boys Say Go!
A5 Nodisco
A6 What's Your Name?
B1 Photographic
B2 Tora! Tora! Tora!
B3 Big Muff
B4 Any Second Now (Voices)
B5 Just Can't Get Enough (Schizo Mix)


På albumkonvolutet finns följande credits:

* Vince Clarke
* Andrew Fletcher
* Martin Gore
* David Gahan


Producers: Depeche Mode, Daniel Miller
Recorded at Blackwing Studios, London
Engineers: John Fryer, Eric Radcliffe
Album Photography by Brian Griffin
CDD Pre-Mastering: WCI Record Group
Publisher: Mute Records
Label: Mute Records




Kommentarer
Postat av: F

Haha ... även Måndagsbörsen med i klippet! Låter ni annorlunda om två år frågar hon bland annat. Det jag kommer ihåg från 1983/84 var skrot och gamla cyklar på scenen vilket fick min glöd att svalna vad det gäller DP.

Underbart inlägg, Anders. Man minns gamla Radio Luxemburg med en lätt tår i ögonvrån. Allt för att kunna vara uppdaterad på engelska listorna den där månaden innan låtarna nådde Svedala/Poporama. Ibland hörde man verkligen inte ett skit pga dålig mottagning, men vad gjorde det - man kunde ju säga att jag hade hört Simple Minds-, Depeche-, Ultravox' nya....lååångt innan de andra i skolan hade det.

2007-11-27 @ 14:45:40
URL: http://lae.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0