Krama din flyglärare
Är det inte det ena så är det det andra. Vind alltså. Från fel håll och för mycket. Morgonen började med alldeles för tidig frukost i min smak, men ett pip från mobilen med ett SMS från gode herr/flygkadett PC med ett ord; CAVOK gjorde att man raskt lyckades ta sig iväg. När jag kom ut till Sundbro så var PC redan där. Baxat ut flygplan och tankat hade han redan hunnit med också. Min flyglärare och jag diskuterade lite vad jag skulle göra. Han var lite tveksam utifrån vindläge om det skulle gå att släppa iväg mig, men han tyckte jag skulle planera klart den EK-nav som inte blev av tidigare, ta några vändor i varvet och känna efter. En god tårtabit senare (tack Jonas) så drog vi raskt iväg med SE-GON. Jag började med en bedömning som gick bra ända tills utflytning. Gjorde nog årets snygaste tre-punkters och studsade som Lilla Ru en bra bit på bana 21. PC fick sig säkert ett rejält gott skratt, då han satt på första parkett i väntposition. Bra början på dagen. Anledning; okoncentrerad?. Nästa landning satt som en smäck. Vi drog iväg igen men vi beslöt oss då för att köra en låghöjdsnav på samma sträckning som den EK-nav jag tänkt mig.
Det var en mycket lärorik lektion, man måste definitivt vara betydligt mer alert på vart man är och vart man är på väg. Framförallt så behöver man ta bra riktmärken och inte bry sig så mycket om saker i cockpit. Jag blev först lite lurad då flygläraren sa "Vet du var du är eller? Säg till när du är framme".
Hmm... tänkte jag. Har jag flygit fel??
När jag gick i skogsmulle fick jag lära mig att krama ett träd om jag var vilse. Hur gör man i luften? Kramar man sin flyglärare eller försöker få lite sympatikramar från Stockholm kontroll?
Han ställde om frågan lite retoriskt. "Om du inte vet var du är (och inte har någon att fråga). Vad gör du då?" Ah. Kärran är ju utrustad med DME. Och det dräller ju med radiofyrar i skogarna. Så med lite triangulering så lyckades jag peka ut ganska exakt på kartan vart vi var. Och se vi låg exakt rätt på track. Självfallet valde han ut den mest eländiga brytpunkten där vi mest flög över uppländska granskogar på låg höjd, då han ställde sin fråga.
Så det blev en blandad instrument-, låghöjds-och nödlägelektion (nödläge på låg höjd var mycket intressant, nu när handgreppen börjar sitta så kändes det riktigt kontrollerat). Vi fortsatte tillbaks till Sundbro där jag gjorde en bedömning från 2000 fot som med råge ursäktade min trepunktare. Kul när flygläraren säger "Hoppas nån såg den där".
På det hela taget en bra dag igen. 17,7 timmar. 67 landningar and counting. Tror ni att jag hinner klart till sommaren?
Två tunga gubbar och en liten cessna
Vår plan blev då att jag, en annan elev, vår lärare Lasse och Henke, en annan lärare, skulle flyga dit och plocka upp IBX och sen dela upp oss på DK hem och därefter skulle jag få köra EK-passet vi tänkt oss. Men precis när vi hade planerat, vikt och balansräknat klart, fått i lite bränsle, matat katt och druckit kaffe (och snackat lagom mycket rövarhistorier (varför är flyglärare så duktiga på det (har de kardborreband i byxorna så de sitter lagom limmade i fåtöljerna?))) så fick vi höra att det var OVC003 och snö på ESOW trots att meterolog sagt att det skulle vara flygbart dit. Lärdom. Lita aldrig på meterologer!
Omgruppering... min flyglärare tog elev nr 2 ut på lite nödlandningsövningar, och jag fick förmånen att flyga med Henke. Vi baxade in oss i en liten C150, SE-KUZ och så blev det att ligga i varvet och träna bedömningslandningar. Det blev en riktigt bra övning, dels fick man en annan approach till approacher; exempelvis föreslog Henke annat motorvarv på inledningen från medvind och annat sätt att sätta klaffarna än jag lärt mig tidigare. Dels så fick man lite kritik, tips och tricks från nya ögon vilket kändes bra. Så jag tyckte det var en kalaslektion. Vi gjorde några vanliga och några bedömningslandningar. Fick även landa på bana 32 i full sidvind (ok, det blåste inte lika mycket som sist jag var i Gävle, men ändå). 32 är en kort bana (435m) med har träd och ett ökänt dike i norra ändan. Att inte åka till Hässlö var nog rätt beslut, då molnbasen dundrade ner lägre och lägre. På det hela taget gick det bra och jag kände mig lite mer kompis med KUZ än sist.
Grattis till Jocke förresten, han fick flyga EK idag. Han var lika chockad som jag var när jag fick flyga solo första gången. Så ytterligare tårta på gång. Sabbar beach2007 totalt . Tror på 2008 istället.
Imorgon hoppas jag på EK-nav igen, det är skönt att vara solo!
I väntans tider.
Långtids TAF-arna verkar inte helt lovande för att flyga i slutet av veckan. BKN005. Tror inte ens det kan bli en instrumentlektion om det håller i sig. Nu har jag iallafall bokat SE-ESD till 2-3/6, så nu har man en deadline att hålla. Deadlines gillar vi. BCL inte.
